SATS Ätstörningspolicy
SATS vill förmedla träning enligt sunda ideal och i hälsobefrämjande syfte till gagn för den enskilda individen.
När en medlem ser underviktig ut, tränar maniskt och/eller på annat sätt missbrukar träning, ser vi det som vårt ansvar att påtala detta.
Ätstörningar är ett samlingsnamn på psykiska sjukdomar som visar sig genom skadliga beteendemönster vad gäller ätande. De vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa, bulimi samt ätstörning utan närmare specifikation (UNS) vilket innebär att den drabbade har tydliga tecken på ätstörning utan att uppfylla alla diagnoskriterier för anorexi eller bulimi. Ätstörningar drabbar främst kvinnor och då framför allt flickor mellan 12-25 år. Vid olika typer av ätstörningar utvecklar den drabbade ofta så kallade kompensationsbeteenden för att göra sig av med den energi som man har intagit genom föda. Exempel på kompensationsbeteenden är kräkning, laxermedel och överdriven motion. Anorexia brukar beskrivas som den psykatriska diagnos som har den högsta dödsrisken.
Besläktade syndrom
Ortorexi kännetecknas av att den drabbade har en överdriven vilja att leva hälsosamt. Till skillnad från ätstörningar är ortorexi ingen psykiatrisk diagnos och det primära målet är heller inte viktnedgång. På grund av överdriven motion i kombination med strikt kosthållning och ett otillräckligt energiintag leder tillståndet till bristsjukdomar och viktnedgång.
SATS policy och handlingsplan vid misstanke om ätstörningar och besläktade syndrom
På SATS vill vi förmedla träning enligt sunda ideal och i hälsobefrämjande syfte till gagn för den enskilda individen. Träningen ska vara lustfylld och ske utan tvång. När en medlem ser underviktig ut, tränar maniskt och/eller på annat sätt missbrukar träning, ser vi det som vårt ansvar att påtala detta. Platschefen tar då ett enskilt samtal med medlemmen och förklarar sin oro för dennes hälsa samt vad som ligger bakom den oron (träningsbeteende, vikt, humör etc). Om medlemmen bekräftar att det finns fog för oro så hänvisar platschefen till utredning och behandling hos lämpliga instanser (ätstörningsenheter på landstinget, psykolog etc). Vid meningsskiljaktighet hänvisar platschefen till en läkare med frågeställningen; föreligger det en ätstörning och i så fall - finns det några restriktioner kring träningsfrekvens, duration och intensitet. I avvaktan på intyget stängs medlemmen av från vidare träning. En friskskrivning från läkare innebär inte nödvändigtvis att SATS personal godkänner fortsatt träning om bedömningen om ett ohälsosamt träningsmönster kvarstår.
Vill du läsa mer?
Hänsvisning till vårdinstanser i olika delar av landet
Om du har frågor angående våra policys, tag gärna kontakt med våra pressansvarig
