Stressar du dig tjock?

Idag är stress ett lika stort samhällsproblem som att vi rör på oss för lite och äter för mycket skräpmat. Och allt hänger ihop. Är vi stressade är det ofta träningen som ryker. Om vi inte tränar minskar vår stresstålighet. Är vi stressade både sover och äter vi sämre. Cirkeln är sluten och ohälsan kommer som ett brev på posten.

Stressreaktionen i kroppen är densamma idag som den var för 10 000 år sedan. Då blev vi stressade av farliga djur medan vi numera får påslag av stresshormoner när datorn hänger sig eller när livspusslet inte går ihop. Hjärtfrekvensen ökar för att kunna pumpa ut mer blod, syre och näringsämnen ut i kroppen. Syftet är att vi antingen ska stanna och försvara oss eller fly därifrån. Idag är stressreaktionen vi får av att ha mycket att göra inte helt nödvändig då vi oftast inte slår sönder datorn som hängde sig eller springer ifrån livspusslet. Får kroppen inte utlopp för den energi som mobiliserats genom exempelvis ett tufft träningspass, kommer stresshormonerna att vara kvar.

Långvarig stress ökar risken för hjärtinfarkt, utmattningssyndrom och fibromyalgi

Den kortvariga stressen är inte farlig, tvärtom hjälper den oss att stärka immunförsvaret och övar kroppens försvar inför framtida mer livshotande situationer. Den långvariga stressen däremot, när vi hela tiden utsätts för höga krav och korta deadlines utan att vi hinner återhämta oss, är livsfarlig. Förutom att långvarig stress ökar risken för hjärtinfarkt, utmattningssyndrom och fibromyalgi leder den till sömnstörningar, sämre kostvanor och sämre träningsresultat genom kortisolets muskelnedbrytande effekt. (1)

Långvarig stress gör att kroppen sparar på energi och sänker energiförbrukningen. Det gör den för att bygga upp sig inför fysiskt krävande situationer framöver. Detta gör att vi lättare lägger på oss fett och får ett ökat behov av livsmedel med högt innehåll av fett och socker. Denna typ av mat har en lugnande effekt när vi känner oss stressade eller nedstämda.   

När vi är stressade ökar också risken för att planeringen faller. Vi glömmer bort att ta med den där nyttiga matlådan, kanske skippar lunchen helt eller äter den alldeles för sent. Och där och då, när vi är vrålhungriga, vilken typ av mat väljer vi då? Oftast inte kyckling med quinoa. Det är när vi inte ätit på länge som vi lätt faller för den mat vi egentligen vet inte är bra för oss. Är vi dessutom stressade eller nedstämde ökar behovet av fett- och sockerrik mat för att dämpa känslorna.

Har vi ätit upp maten på tio minuter har inte mättnadshormonerna börjat aktiveras

När vi är stressade gör vi ofta saker snabbt. Vi pratar och går snabbt och vi äter snabbt. Har vi ätit upp maten på tio minuter har inte mättnadshormonerna börjat aktiveras. Då är det lätt att tro att man behöver mer mat för att bli mätt. Genom att äta långsamt eller att äta grönsakerna först, hinner vi känna av mättnaden innan vi ätit för mycket.