Kokosolja - är det bra?
Kokosoljan marknadsförs ofta som en av våra mest hälsosamma oljor. Men hur mycket vet vi egentligen om dess positiva egenskaper?
Pass
Mat och hälsa
Kokosolja sägs vara bra för immunförsvar, viktnedgång, kolesterol och en rad sjukdomar såsom IBS, diabetes och Parkinson. Men liksom många andra hälsopåståenden vi ser i media finns det även i detta fall få välgjorda studier som faktiskt visar på positiva effekter.(1)
Vad innehåller kokosolja?
Kokosoljan består av 92 gram mättat fett per 100 gram. 48 % utgörs av den mättade fettsyran laurinsyra som är en av de mest kolesterolhöjande fettsyrorna. Det är väl känt i vetenskaplig litteratur att mättat fett höjer kolesterolet och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. När vi byter ut en del av det mättade fettet mot omättat fett förbättras blodfetterna. Använd därför gärna raps- eller olivolja vid matlagning. Vid stekning i höga temperaturen kan ett fett med hög andel mättat fett dock vara bra eftersom det är mer värmestabilt.
Varför tror många att kokosolja är bra?
När man hört något tillräckligt många gånger blir det till slut en sanning. Att kokosolja skulle vara något bra för hälsan är ett tydligt exempel. Men varifrån kommer den felaktiga sanningen ifrån egentligen?
De studier som visat på positiva effekter av kokosolja är inte gjorde på människor. Det finns några epidemiologiska studier på folkslag som i sin dagliga kost får i sig mycket kokosolja och där har förhöjda kolesterolnivåer kunnat påvisas även om resultaten har varierat.(1)
Med tanke på laurinsyrans negativa effekter på kolesterolet verkar det inte troligt att den skulle omsättas i kroppen likt MCT-fetter
Det finns mättade fettsyror som omsätts snabbt i kroppen, så kallade medellånga fettsyror (MCT). Det är omdiskuterat om laurinsyra skulle tillhöra MCT-fettsyrorna med sina 12 kolatomer. Medellånga fettsyror räknas i regel dock som 8-10 kolatomer. Med tanke på laurinsyrans negativa effekter på kolesterolet verkar det inte troligt att den skulle omsättas i kroppen likt MCT-fetter.
Vad säger då välgjorda kontrollerade studier?
Det finns några välgjorda kontrollerade studier som gjorts på människor. Det sammanfattade resultatet av dessa är att kokosolja höjer kolesterolet (totalkolesterol, LDL och HDL). När kokosolja tas bort ur kosten minskar totalkolesterol och det onda kolesterolet LDL medan HDL-nivåer varierar i olika studier. Det finns även studier på intag av kokosolja som visar på att blodkärlets elasticitet minskar och att blodtryck och inflammation i kroppen ökar. Det behövs dock fler studier för att säkert kunna säga att så är fallet.
Slutsatsen vi kan dra av dagens forskningsläge
är att vi inte behöver eller bör äta för mycket kokosolja. Rekommendationen är istället att äta mer omättade fetter såsom raps- och olivolja. Däremot är kokosolja inget du helt behöver avstå ifrån då ett intag då och då varken kommer göra till eller ifrån.